Omedvetna förändringar i formuleringen av den säkerhetspolitiska doktrinen?

Standard

Regeringen har nu haft tre olika formuleringar av Sveriges säkerhetspolitiska linje på ett år.

*I Regeringsförklaringen hösten 2014 sades: ”Den svenska militära alliansfriheten tjänar alltjämt vårt land väl. Den skapar en god grund för ett aktivt ansvarstagande för såväl vår egen som andras säkerhet. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.”

Detta innebar ett steg tillbaka i tiden, då regeringen utan stöd i Försvarsberedning eller partiöverläggningar sa att Sverige tjänas väl av militär alliansfrihet och menade att den i sig självt gav förutsättningar för aktivt ansvarstagande. Denna formulering förklarades inte.

Men redan i början av 2015 hade formuleringen förändrats.

*I Utrikesdeklarationen 2015 stod: ”Sverige är inte med i någon militär allians.”

Markeringen mot Natomedlemskap var borta. Det var också bedömningen att militär alliansfrihet var bra för Sverige och gav grund för aktivt ansvarstagande. Kvar stod ett konstaterande av det uppenbara, att Sverige inte var militärt allierat.

*I Regeringsförklaringen 2015 står: ”Den svenska militära alliansfriheten tjänar alltjämt vårt land väl.”

Detta innebär en återgång till en värdering av den militära alliansfriheten. Ingen förklaring ges av förändringen jämfört med formuleringen i Utrikesdeklarationen eller av hur regeringen menar att den militära alliansfriheten tjänar Sverige väl.

Det är bra att avståndstagandet från Natomedlemskap, som fanns hösten 2014, är borta. Men det var borta redan i Utrikesdeklarationen 2015. Samtidigt hävdar regeringen idag att militär alliansfrihet ”tjänar vårt land väl”, vilket regeringen inte gjorde i Utrikesdeklarationen. Så det är en öppen fråga om det hela är en medveten och entydig förändring.

Stefan Löfven sa, enligt SVD, följande till TT idag: ”Den förra regeringsförklaringen täckte hela mandatperioden. Vad jag säger nu är att vår militära alliansfrihet tjänar oss fortfarande väl. Vi ska inte söka medlemskap i Nato.” Det stärker bilden av omedvetna förändringar i formuleringen av den säkerhetspolitiska doktrinen och de säkerhetspolitiska signaler detta sänder.

Det är vidare osäkert hur riksdagens stöd för formuleringen ser ut, när nu alla fyra Allianspartier är för Natomedlemskap. Kvar finns möjligheten att SD skulle stödja dagens formulering, men det är knappast tillräckligt för någon regering att luta sig mot.

Regeringens formulering av den säkerhetspolitiska linjen har flyttats tre gånger på ett år, förskjutningarna har ännu inte förklarats och det är tveksamt om dagens formulering har brett stöd i riksdagen.

Vikten av bred samsyn ökar.

Annonser