Var tjugonde krona går till soldater

Standard

Knappt en fjärdedel av Sveriges försvarsanslag går och planeras att gå till lönekostnader.

Av lönekostnaderna, som av Försvarsmakten (bilaga 1 till budgetunderlaget för 2016) planeras till 10.5 miljarder år 2016 och knappt 10.8 miljarder kronor år 2024, är bara en femtedel lönekostnader för soldater.

Det innebär att runt en tjugondel av det totala försvarsanslaget planeras att behöva användas för soldatlöner.

Försvarets soldater (GSSK/T) kostar därmed mindre än försvarets civilanställda, nu och enligt planeringen också framöver.

Soldaterna är den fjärde största personalgruppen i försvaret, sett som andel av planerade lönekostnader. Civilanställda, officerare och specialistofficerare och utgör alla – nu och enligt planeringen på sikt – en större del av lönekostnaderna än de anställda soldaterna.

De anställda soldaterna i försvaret är i det perspektivet knappast särskilt kostsamma, men mycket viktiga för att nå högre kvalitet och tillgänglighet. Detta innebär ingen kritik av kostnaden för andra gruppers löner. Poängen är istället att kostnaden för soldaternas löner inte alls är påtagligt hög.  

Det kan säkert finnas osäkerheter i siffrorna och i min tolkning av dem, t.ex. gällande hur omställningen av försvarslogistiken speglas. Antalet i varje personalkategori kan komma att förändras. Produktionskapacitet kan förändras liksom möjligheterna att anställa. Men redan betraktade som enbart storleksordningar är siffrorna av intresse.

Så här planeras, enligt bilaga till budgetunderlaget, Försvarsmaktens lönekostnader se ut:

*Soldater planeras under 2016 kosta knappt två miljarder kronor. Under 2024 beräknas kostnaden vara knappt 2.3 miljarder kronor.

*Civilanställda planeras både 2016 och 2024 kosta knappt 2.7 miljarder kronor.

*Officerare planeras kosta 2.7 miljarder kronor 2016, vilket beräknas sjunka till 2.4 miljarder kronor år 2024.

*Specialistofficerare planeras kosta drygt 2.3 miljarder kronor 2016, vilket beräknas öka till drygt 2.5 miljarder kronor 2024.

Till personalkostnader räknas kostnader för löner och andra personalrelaterade kostnader. Till löner räknas grundlöner plus fasta tillägg inklusive lönekostnadspålägg. Personalrelaterade verksamhetskostnader räknas inte in. (Källa: Försvarsmakten. 2015-02-27, bilaga 1 till budgetunderlag för 2016, tabell 12)

Det som främst kommer att kosta mer i det nya försvaret är viljan att öka kvalitet och tillgänglighet. Övningar, insatser, materiel och beredskap kostar. Detta gäller oavsett hur soldaterna rekryteras.

ÖB har önskat fler GSSK, det hoppas jag att han får. Jag hoppas också att han får frihet att prioritera sin personal rätt, för att nå de mål som sätts upp för försvaret. Och jag hoppas att detta sker inom ramen för förstärkta förbandsanslag. Därmed kan de planerade siffrorna och takten för anställning av soldater komma att förändras.

Soldater borde och torde vara en personalgrupp alla är överens om vikten att prioritera.

Nej, ombemanningen förutsattes inte vara klar 2014

Standard

Försvarsutskottet har gjort en intressant uppföljning av Försvarsreformen från 2009. Den visar att ett av de viktiga målen, att öka kraftigt försvarets tillgänglighet också åstadkoms.

Det stämmer dock inte – som rapporterats i samband med mediakommentarer från Allan Widman, Kent Härstedt och Åsa Lindestam –  att reformen skulle stått klar förra året och än mindre  ”redan för ett år sedan”, som någon media skriver. Organisationen skulle vara intagen 2014 och det är den också, men bemanningen med de nya soldaterna förutsattes fortgå under en rad år efter 2014. Att det är just på det sättet bekräftas också av Försvarsutskottets egen utredare idag.

*I Inriktningspropositionen 2009 stod följande: ”Insatsorganisationen bör vara intagen 2014, men samtliga förband bedöms inte vara fullt operativa 2014, främst beroende på bristande personaluppfyllnad.” 

*I 30-januariunderlaget, som utgjorde grund för Inriktningspropositionen 2009, räknade Försvarsmakten med att ombemanningen enligt det nya systemet skulle vara fullgjord 2019. Dit är det nästan fem år. 

Organisationen skulle alltså intas 2014, men ombemanningen pågå också under de följande åren. 

*Utredaren Försvarsutskottet anlitat bekräftar just detta idag: “Drygt 7 000 befattningar är för närvarande krigsplacerade med värnplikt som grund. Det ska jämföras med Försvarsmaktens planeringsunderlag från 2009 i vilket det pekades på ett behov av 9 000 krigsplacerade värnpliktiga under 2014.” Detta står på sidan 30 i dagens dokument. 

ÖB sa i Sälen följande: “En viktig del i detta är att vi nu framgångsrikt ser ut att klara den krävande men nödvändiga omställningen av personalförsörjningssystemet”.

En god sak för att påskynda ombemanningen av försvaret vore att ta bort RB5, samt att öka förbandsanslaget.