Ny frihetssyn bakom EU-valet

Standard

Att förhålla sig till en förändrad syn på frihet är en av de etablerade partiernas stora utmaningar inför riksdagsvalet i september. Lämnar de inte bra svar så lär många unga söka svar på vad man ser som sin tids frihetsfrågor bland vänsterpartier och de gröna. Att vinna frihetsfrågorna hör till det viktigaste för särskilt allianspartierna och förutsättningarna torde finnas.

Min politiska generations syn på frihet präglades mycket av viljan till frihet från statlig styrning.

När vi växte upp fanns inga friskolor, ingen kommersiell radio eller TV – två TV-kanaler ansågs räcka. Det var monopol också på post, telefon och apotek. Sverige stod utanför EG och drev neutralitetspolitik. Välfärdssystemen var monolitiska.

Politikens perspektiv handlade nästan uteslutande om relationen mellan staten och individen. Hur långt in i människors livsval skulle staten tillåtas styra? Vilket utrymme skulle enskilda människor ha för sina livsval ställt mot statlig styrning och krav på enhetliga, i meningen likadana val för alla, system i välfärden. Vem visste bäst hur livet skulle levas – staten eller du själv?

Detta landade bl.a. i synen att staten inte skulle vara moraliserande, politiken skulle retirera från människors vardagliga liv och relationer. Staten skulle inte lägga sig i eller styra människors livsval. Många ville skaka av sig statens begränsningar.

Idag handlar inte minst unga människors syn på frihet om samhällets – inte kanske främst statens – begränsningar av individers frihet. Politik handlar därför mycket om individers relation till andra individer och grupper. Attityder och värderingar som begränsar människor blir politiska i traditionell mening. Det är iallafall mitt intryck.

Homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, arbete mot rasism, fertilitetsfrågor och familjefrågor har de senaste åren på allvar tagit plats i den politiska debatten. För många människor är detta med självklarhet centrala frihetsfrågor – samtidigt som en del kritiker anser att de helst inte skall politiseras alls.

Perspektivet är alltså inte bara människors frihet från statens styrning, utan lika mycket människors rättigheter gentemot staten, eller individuella rättigheter givna av eller kodifierade av staten.

Framförallt handlar det också om människors rättigheter gentemot varandra, att den enes moral inte skall läggas på eller begränsa den andres livsval. Var och en ska ha rätt att vara sig själv och leva som man vill.

Ibland förutsätter detta inte bara attitydförändringar utan politisk medverkan i förändring av äktenskapslagstiftning, diskrimineringslagar, kvotering, eller familjerätt och inseminationsregelverk.

Betraktas frihetsfrågan med de glasögonen på är Fi:s framgång inte så konstig. Jämställdhet är, liksom homosexuellas rättigheter, nu en del av frihetsdebattens mittfåra. Det är upp till de etablerade partierna att utveckla och driva t.ex. egen bra jämställdhetspolitik.

En av de första i moderaterna som såg vikten av dessa frågor var Fredrik Reinfeldt när han 1994 röstade för partnerskapslagen i riksdagen, då partiet ännu var emot. En av de som på senare år drivit sådana frågor väl är Niklas Wykman, i MUF.

Att min politiska generation en gång ägnade relationen stat-individ sådan uppmärksamhet och såg på frihet som frihet från statlig styrning, är helt begripligt givet hur Sverige då såg ut. Att många unga idag ser på frihet på ett annat sätt, som en frihet i samhället att göra sin egna livsval utan fördömande eller särbehandling, är också begripligt, givet hur samhället ser ut nu.

Utmaningen är att kombinera de båda perspektiven, som jag nämner ovan. Den politiska kraften i det nya frihetsperspektivet är betydande och de etablerade partierna gör väl i att förhålla sig noga i frågorna. De kan redan nu påverka valresultat.

Vad kan därefter nästa frihetsfråga bli? Jag tror skolan. Få människor upplever sådana begränsningar i livet som de som lämnar skolan utan att fullt ut kunna läsa och skriva, utan fullgoda grundkunskaper. Men till detta får jag anledning att återkomma.

Annonser