Försvarsreformen genomförs med stabila anslag

Standard

Det sägs ibland att de svenska försvarsanslagen har skurits ner i 25 års tid. Riktigt så förhåller det sig inte. Sedan 2008 har de varit närmast konstanta och i och med inriktningsbeslutet 2009 bröts den tidigare trenden av kraftiga neddragningar av försvarets ekonomi.

Grunden för försvarsreformen var att det nya försvaret skulle genomföras med oförändrade anslag, för att ge stabila förutsättningar för den omfattande omställningen. Riksrevisionen konstaterade nyligen också just detta:

”Sett till den anslagstilldelning som skett under perioden och den del som utgörs av pris- och löneomräkning kan Riksrevisionen konstatera att försvarsanslaget i princip hållits oförändrat under perioden 2009–2014.”

”Det totala försvarsanslaget har i reala termer i stort sett hållits oförändrat mellan 2009 och 2014. Samtidigt visar Riksrevisionens beräkningar att anslaget för förbandsverksamheten tillförts betydande medel utöver den nivå som Försvarsmakten föreslog i underlaget till 2009-års inriktningsproposition. År 2014 ligger förbandsanslaget omkring 1 300 miljoner kronor högre än vad Försvarsmakten räknade med i sitt underlag till inriktningspropositionen.”

Försvarsreformen har alltså genomförts med stabila, eller svagt ökande anslag.

Försvarsanslagen i dollar, 2011 års priser och växelkurser:

2008            2009            2010            2011            2012            2013

6337            6215            6726            6324            6459            6469

Försvarsanslagen som andel av BNP:

2008            2009            2010            2011            2012           2013

1,2                1,2                1,3                1,2                1,2                1,2

Försvarsanslagen i SEK, dagens priser:

2008            2009            2010            2011            2012            2013

39710          38751          42423          41070          42301          42473

(Källa i samtliga fall SIPRI)

Under perioden sedan 2009 har Försvarsmakten också hanterat sin ekonomi i balans. Försvarsmakten har utvecklat sin ekonomistyrning. Riksrevisionen konstaterar också detta:

”Försvarsmakten har under perioden 2009–2013 bedrivit verksamheten inom tilldelade anslag.” Argument om att svarta hål i försvarets ekonomi skulle tala emot anslagsökningar har därmed fallit bort.

Det är alltså inte att så försvarsanslagen skurits ner i 25 år. Anslagen har varit tämligen stabila sedan 2008. Det stämmer heller inte att Försvarsmakten hanterar sin ekonomi undermåligt. En betydelsefull utveckling har skett.

Under Försvarsbeslutsperioden 2010-2014 har ekonomin varit oförändrad och Försvarsmakten har bedrivit verksamheten i ekonomisk balans. För 2015 och framåt fattades inga beslut 2009 – statens budgetperspektiv är tre årigt och inriktningsbeslutet var fyraårigt. Det hör till varje försvars- och inriktningsbeslut att balansera uppgifter och ekonomi. Men politiken måste vara beredd att fatta kompletterande beslut i stora reformer om och när detta krävs. Försvarsmakten hade fram till för ett par år sedan bilden att mindre tillskott var nödvändiga från 2015, nu bedöms behovet vara avsevärt större. Jag tolkar Alliansens besked om försvarsanslagen som beredvillighet att tillföra medel för kommande perioder. Det vore alldeles utmärkt.

Annonser